Upphovsrättens uppkomst
Hur uppstår upphovsrätten?
Upphovsrätten uppstår automatiskt för upphovsmannen genom att hen skapar sitt verk. Upphovsmannens ålder spelar ingen roll och inga formaliteter, såsom att registrera sitt verk eller använda ©-symb
olen, krävs för att man ska få upphovsrätt. Det rekommenderas dock att man anger upphovsmannens namn eller signatur och publiceringsåret på verket. En upphovsman kan valfritt överlåta sina rättigheter helt eller delvis.
I 1 § i upphovsrättslagen finns en förteckning som exemplifierar olika typer av verk. Upphovsrättsligt skydd får man ändå för vilket som helst verk som uppnår så kallad verkshöjd. Verkshöjden uppnås om verket är ett resultat av upphovsmannens självständiga och unika kreativa arbete. I praktiken anses vilket som helst resultat av kreativt arbete vara ett verk om det är unikt nog för att ingen annan skulle nå exakt samma resultat av sitt skapande arbete. Till exempel musikstycken, fotografier, datorspel och datorprogram, skådespel, filmer, teckningar, målningar och koreografier kan vara verk. Också många andra resultat av kreativt arbete anses vara verk.
Kraven för verkshöjd varierar mellan olika branscher. Också omfattningen av praktiska faktorers påverkan på verkets form inverkar på frågan. Dikter eller musikstycken får nästan undantagslöst skydd medan det krävs att utformningen av en stol ska vara betydligt mer unik. Verkets kvalitet eller mängden arbete som ingår i det påverkar inte i sig uppnåendet av verkshöjd. Uppnåendet av verkshöjd behandlas bland annat i upphovsrättsrådets utlåtanden (på finska).
Upphovsrätten kan i Finland enbart uppstå för fysiska personer. Företag och samfund kan endast vara rättighetsinnehavare i det fall att en rättighet överförs på dem genom avtal. Närstående rättigheter däremot uppstår vanligtvis direkt för företagen.
Hur länge är upphovsrätten i kraft?
Upphovsrätten skyddar verket under upphovsmannens levnadstid och i 70 år efter utgången av hens dödsår. Skyddstiden för gemensamma verk, alltså verk med flera upphovsmän, beräknas utifrån utgången av dödsåret för den upphovsman som dör sist.
Skyddstiderna för närstående rättigheter är kortare och varierar något enligt skyddsföremålet. Exempelvis räknas den vanligaste skyddstiden för närstående rättigheter (50 år) från utgången av det år då ett verk eller uttryck av folktradition framförts, en bild som inte uppnår verkshöjd tagits, en visuell upptagning upptagits eller en radio- eller TV-sändning sänts.
Efter att skyddstiden utgått kan verket användas avgiftsfritt och utan särskilt tillstånd.