Vanliga frågor
Upphovsrätten uppstår automatiskt för upphovsmannen när hen skapar sitt verk. Uppkomsten av upphovsrätten förutsätter inte att verket publiceras eller registreras. För att få upphovsrättsligt skydd förutsätts att föremålet uppnår så kallad verkshöjd. Verkshöjden uppnås om verket är ett resultat av upphovsmannens självständiga och unika kreativa arbete.
Material som skyddas av upphovsrätten kan spridas olovligt via internet på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är att använda P2P-nätverk för fildelning (P2P står för engelska peer to peer, på svenska också person-till-person). P2P-nätverk fungerar i dagsläget nästan alltid med bittorrentteknik men tidigare användes ofta också andra P2P-program. De program som används för P2P-nätverk är ofta lagliga i sig och de används också i stor utsträckning för laglig fildelning.
Principen bakom P2P-nätverken är att nätverkets användare laddar ned filer och samtidigt delar dem vidare. Bittorrentteknikens popularitet består i att fildelarna rör sig snabbare mellan användarna när den som laddar ned material samtidigt laddar det vidare åt andra.
Att dela filer över internet förutsätter att man installerar ett fildelningsprogram på sin dator. Ett fildelningsprogram som finns färdigt installerat på enheten kan dock startas upp och dela innehåll automatiskt.
Innehåll kan också delas olagligt via nätlagringstjänster (cyberlockers). Filer laddas upp i en nätlagringstjänst och användarna ges en URL-länk som gör det möjligt att ladda ned de uppladdade filerna från tjänsten. Filerna som laddats upp i tjänsten hittas inte med sökmotorer utan en länk krävs för att man ska komma åt dem.
Kränkningar av upphovsrätten är så kallade målsägandebrott. En innehavare av upphovsrätt måste själv övervaka sina rättigheter. En åklagare har dock självständig åtalsrätt om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks. I praktiken har rättsinnehavare ofta representanter som företräder deras rättigheter genom fullmakt.
Folk blir kontinuerligt fast för piratkopiering. Upphovsrättens informations- och övervakningscentral rf (TTVK) övervakar den upphovsrätt medlemsorganisationerna företräder och ingriper aktivt i olika former av piratkopiering. Utöver detta finns det i Finland exempelvis advokatbyråer som företräder utländska filmbolag och som har skickat ut ersättningsyrkanden för olovlig delning av filmer eller TV-serier.
Följderna kan vara såväl straff- som civilrättsliga. Enligt lagen är det maximala straffet för ett upphovsrättsbrott två års fängelse och för en upphovsrättsförseelse böter. Straffet för lagstridigt kringgående av tekniska åtgärder och för att erbjuda sådana åtgärder är maximalt ett års fängelse.
Utöver det straffrättsliga ansvaret är den som kränker upphovsrätten skyldig att betala rättsinnehavarna vederlag och, om förutsättningarna för det uppfylls, också skadestånd för den olovliga användningen av rättsinnehavarnas verk. Skyldigheten att betala vederlag förutsätter inte uppsåt utan vederlaget ska betalas oavsett om den part som gjort sig skyldig till rättskränkningen var medveten om det hen gjorde. Skyldigheten att betala vederlag beror inte heller på upphovsmannens ålder. Vederlagen är en ersättning för användningen och motsvarar vanligtvis det belopp som laglig användning av verken hade förutsatt.
Skadeståndsskyldigheten förutsätter uppsåt eller oaktsamhet. Dessutom kan det dömas att olovligt framställda verk och hjälpmedel som använts för upphovsrättskränkningen ska förstöras.
Även om vissa lagliga underhållningstjänster och nätbutiker är mycket kända nuförtiden, kan olagliga piratsajter eller nätbutiker ibland vara svåra att känna igen. En god tumregel är att ett verk som marknadsförs kommersiellt knappast skulle delas ut gratis eller nästan gratis. Webbplatsen laillisetpalvelut.fi listar lagliga nätbaserade kultur- och underhållningstjänster i Finland. På webbplatsen finns också information om hur man känner igen olagliga tjänster: http://www.laillisetpalvelut.fi/fi/tunnista/ (på finska).
Enligt upphovsrättslagen är det tillåtet att tillverka några exemplar av ett publicerat verk för privat bruk. Enskilt bruk avser framställning för ens eget privata bruk och till exempel för ens familj eller nära vänskapskrets. Kopior framställda för enskilt bruk får inte användas för andra syften.
När man använder verk med stöd av lagens inskränkningar av upphovsrätten ska exemplaret som används vara ett lagligt verksexemplar. Lagliga källor till verksexemplar är bland annat CD-skivor som affärer säljer och normala radio- och TV-sändningar. Olagliga källor är exempelvis piratkopior och verk som delas olovligt i P2P-nätverk.
Kopieringen av datorprogram begränsas till personliga säkerhetskopior om det är nödvändigt för användningen av programmet. Att sälja eller ge det ursprungliga programmet vidare medan man själv behåller en kopia handlar inte om säkerhetskopiering.
Effektiva tekniska åtgärder är åtgärder som installerats med upphovsmannens tillstånd för skydd av verket. Med effektiv teknisk åtgärd avses teknik som vid sedvanligt bruk förhindrar eller begränsar ingrepp i verket (exempelvis kopiering av det) till vilket rättsinnehavarens inte har gett sitt samtycke och som uppfyller skyddsändamålet. Effektivt tekniskt skydd kan inte kringgås av misstag vid sedvanligt bruk av verksexemplaret, utan detta kräver särskilda åtgärder. Lagen förbjuder kringgående av effektiva tekniska skyddsåtgärder.
Skydden får kringgås för att man ska kunna titta på eller lyssna till innehållet i fysiska verkexemplar som man skaffat sig lagligt, men inte för att kopiera dem. Dessutom får skydden kringgås i samband med forskning eller undervisning i kryptografisk teknologi (teknologi för att dölja information).
Lagen förbjuder att man tillverkar, sprider och importerar anordningar, produkter eller komponenter som möjliggör eller underlättar lagstridigt kringgående av effektiva tekniska åtgärder. Det är heller inte tillåtet att tillhandahålla tjänster som möjliggör eller underlättar kringgående av en effektiv teknisk åtgärd. Förbudet mot att tillhandahålla sådana tjänster omfattar tillhandahållande av organiserade eller kommersiella tjänster för kringgående men inte delandet av information om skydd exempelvis per e-post. Förbudet gäller inte heller allmän diskussion om skyddsåtgärder och hur man bryter sig genom dem.
Ja, det får man. Kopiering för enskilt bruk begränsas inte visavi kopieringssättet. Kopieringen får dock inte göras av en utomstående part, och en kopia framställd för enskilt bruk får inte användas för andra syften, såsom att delas ut offentligt. Man får endast kringgå effektiva tekniska skydd för att titta eller lyssna på det fysiska verksexemplaret, men inte för att göra kopior.
Man kan endast dela sådana innehåll över internet, för vilka man har fått uttryckligt tillstånd från verkens rättsinnehavare eller om rättsinnehavarna på annat sätt tillåtit att innehållen delas. Exempelvis kan många verk som publicerats med Creative Commons-licenser delas fritt under vissa förutsättningar.
Dessutom kan du naturligtvis dela verk som du själv gjort, förutsatt att du inte har avtalat med någon annan om förvaltning av rättigheterna (t.ex. en upphovsrättsorganisation, förläggare, skivbolag). Om flera upphovsmän deltagit i arbetet med verket krävs att alla ger sitt samtycke.
Nej, det får man inte. YouTubes användarvillkor förbjuder kopiering av videor och deras ljudspår till en egen enhet. Dessutom finns det mycket material i YouTube som laddats upp utan att man frågat rättsinnehavarna om lov. Att kopiera verk från olagliga källor är inte tillåtet ens för enskilt bruk (även om tjänstens användarvillkor inte direkt skulle förbjuda kopiering).
Att ladda ned innehåll från olagliga källor strider mot Finlands upphovsrättslag, men till skillnad från olovlig delning handlar det inte om en straffbar handling. Trots detta kan ersättningsansvar uppstå även för nedladdning, ifall personen visste eller borde ha vetat att källan var olaglig.
När man tittar på eller lyssnar till strömmat material uppkommer vanligtvis tillfälliga kopior, exempelvis i datorns cache. Eftersom sådana kopior inte framställts lagligt och med rättsinnehavarens tillstånd att göra materialet tillgängligt för allmänheten, är de olagliga även om man inte delar dem vidare. Dessutom är det bra att komma ihåg att man, genom att använda olagliga tjänster, samtidigt stöder deras verksamhet – många olagliga strömningstjänster får reklamintäkter för vilka de ändå inte betalar de olovligt strömmade materialens upphovsmän något.
En tydlig grundregel är att kända artister, skivbolag och produktionsbolag inte delar sina innehåll gratis i P2P-nätverk. Mer information om att känna igen piratsajter: https://laillisetpalvelut.fi/sv/sa-avslojar-du-en-pirattjanst/
Inga alls. Det har varit olagligt att importera piratkopior sedan början av 2006, även för privat bruk. Det är alltså straffbart att importera också bara en piratkopia. Dessutom förlorar importören de olagliga verksexemplar hen fört in i landet och kan tvingas betala böter samt ersättningar till rättsinnehavarna.
En piratkopia känns igen till exempel på sitt låga pris, undermåliga tryck och sin exceptionella försäljningskanal. Exempelvis det att en DVD-skiva innehåller många filmer eller att en film haft premiär mycket nyligen kan antyda att produkten i fråga är piratkopierad. Dessutom är uppgifterna om rättsinnehavaren och de koder som tryckts på skivorna ofta bristfälliga, och omslagstexterna kan innehålla många skrivfel.
Att sälja kopierade skivor, filmer eller spel är en kränkning av upphovsrätten eftersom upphovsrättslagen fastställer att privata kopior endast får användas för enskilt bruk. Följden kan vara straffrättsligt ansvar och ersättningsansvar. Detta gäller naturligtvis också försäljning av innehåll som kopierats från olagliga källor.
Ett evenemang är privat om tillträdet är begränsat och individuellt utvalda personer bjuds in på förhand, exempelvis på basis av vänskap (födelsedagsfester, filmkvällar osv.). Privata tillställningar annonseras inte heller offentligt.
Ett evenemang är däremot offentligt om vem som helst har tillträde direkt, genom att anmäla sig via internet eller betala inträde eller på grund av medlemskap. I det fallet krävs tillstånd från rättsinnehavarna för framförandet.
Sannolikt behöver du det eftersom det handlar om en offentlig visning. Upphovsrättsrådet har bland annat ansett att ett pensionärssällskaps bildförevisningar handlar om offentlig visning. Däremot är arrangemang som inte annonseras offentligt och där bara ett fåtal personer deltar på grund av ett vänskapsförhållande inte offentliga enligt upphovsrättsrådet. För licenser för att visa filmer kan man kontakta Elokuvalisenssi (www.elokuvalisenssi.fi)
Att visa en film i en läroinrättning är offentlig användning av verket och kräver därför rättsinnehavarens tillstånd. För licenser för att visa filmer kan man kontakta Elokuvalisenssi (www.elokuvalisenssi.fi)
Netflix omfattas av samma regler som visning av DVD-skivor. Om förevisningen sker i ett offentligt sammanhang eller ett evenemang som vem som helst har tillträde till, krävs tillstånd från rättsinnehavarna. Om det däremot sker vid ett slutet evenemang, såsom en filmkväll med kompisar, krävs inget tillstånd. Användarvillkoren för de flesta strömningstjänster gör klart att tjänsten endast är avsedd för enskilt bruk.
Ja, men du behöver en licens för lagring och framförande från GT Musiikkiluvat Oy. Privata kopior får inte användas för offentligt framförande utan separat inspelningslicens. Detsamma gäller för låtar som inhandlats i nätbutiker för ljudupptagningar.
Om vem som helst har tillträde till evenemanget direkt, mot inträde eller exempelvis på basis av medlemskap, handlar det om offentligt framförande som kräver licens från GT Musiikkiluvat Oy. I fråga om levande musik krävs en licens från Teosto.
Enligt upphovsrättslagen får man citera offentliggjorda verk i enlighet med god sed och i den omfattning som ändamålet motiverar. Citatet ska också ha ett sakligt samband med verket där det används – det ska alltså fungera som hänvisning. Om bilden fyller den här funktionen i föreläsningspresentationen och citatet görs i den omfattning som ändamålet motiverar, får du inkludera bilden i din presentation utan att begära tillstånd. Upphovsmannen och källan ska uppges enligt god sed inom området.
Upphovsrätten omfattar dock inte verks sakinnehåll, såsom forskningsresultat, diagram eller teorier, utan endast det unika sättet att framföra dessa. Sakinnehållet i verk kan användas fritt av andra.
Ja, men du måste skaffa en särskild licens från GT Musiikkiluvat Oy för instruktörsledd motion.
Det finns särskilda versioner av betalkanalkorten avsedda för företagare. Det är därför inte tillåtet att använda ett betal-TV-kort som man skaffat för konsumentbruk i restaurangen. Somliga samfund är också skyldiga att betala Yle-skatt.
Yles kanaler får visas utan särskilt tillstånd också i offentliga lokaler. Förutsättningen för det här är att sändningen visas i original utan att ändras och inget kommersiellt material, såsom reklam, läggs till det. Man får inte banda in sändningar eller ta ut avgifter för att följa med dem.
Man bör dock komma ihåg att även om man får visa Yles kanaler utan separat tillstånd, ska man ha licens för den musik som förekommer i kanalerna. När du använder musik i din verksamhet behöver du en användningslicens för musik från Gramex och Teosto. Licensförsäljningen och kundservicen för bägge organisationerna sköts av GT Musiikkiluvat Oy.
Användarvillkoren för många tjänster (t.ex. Katsomo, Ruutu, Netflix och YouTube) förbjuder att verken framförs offentligt. Frågan bör utredas genom att man kontaktar serviceleverantören. Ur upphovsrättslagens synpunkt gäller samma regler för offentligt framförande via strömningstjänster som för annat offentligt framförande.
Ja. Den grundläggande tanken med upphovsrätten är att all användning som sker utanför den privata sfären kräver tillstånd, oavsett om man gör någon vinning. I fråga om användningslicenser för musik kan man kontakta Teosto och Gramex (på finska). Licensförsäljningen och kundservicen för bägge organisationerna sköts av Musiikkiluvat.fi.
Det handlar om de avtal som slutits mellan TV-kanalerna och programmens rättsinnehavare. Kanalerna har avtalat med programmakarna om var och hur länge programmen får framföras. Om man inte avtalat om framförande av programinnehållet i nättjänsten eller på andra håll än i Finland, har inte kanalen rätt att visa det. En del av tjänsternas innehåll kan dock ses utomlands.