Piratkopiering
Vad är piratkopiering?
Piratkopiering innebär att framställa och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat innehåll för allmänheten utan rättsinnehavarnas tillstånd. De mest betydande problemen med piratkopieringen i dagsläget är olovlig fildelning och strömning (direktuppspelning) via nätet. Utöver piratkopiering över internet förekommer fortfarande också den mer traditionella formen av fysisk piratkopiering. Exempelvis kan en ny film i hemlighet spelas in på en biograf och spridas till allmänheten via internet eller som fysisk upptagning.
Piratkopiering är olagligt och kränker verkens upphovsmäns och andra rättighetsinnehavares rätt att bestämma över det innehåll de producerat. När innehållet används och sprids utan upphovsmännens och producenternas tillstånd blir de utan ersättning för sitt arbete. Piratkopieringen skadar därför de kreativa branschernas näringsmöjligheter. När de ekonomiska förutsättningarna för de kreativa branscherna försvagas, blir kulturutbudet mer ensidigt. De mest kännbara effekterna av detta drabbar nykomlingar i branschen samt originella konstnärer och artister, eftersom produktionen och publiceringen av innehåll som har små målgrupper eller är mer riskabelt ofta är de första att gå förlorade.
Piratkopiering är till exempel:
- Olovlig delning på nätet av upphovsrättsskyddat innehåll (t.ex. via P2P-nätverk (eng. peer to peer networks), i en nätlagringstjänst eller på en webbplats, eller genom att länka till material man vet att är olovligt)
- Att kopiera ett verk från en laglig källa (t.ex. en TV-sändning eller en skiva man köpt i affären) för annan användning än eget, privat bruk (t.ex. att kopiera sin skivsamling för försäljning eller skanna in en bok och lägga upp på en webbplats tillgänglig för vem som helst)
- Att kopiera material från olagliga källor för vilket ändamål som helst, inklusive eget privat bruk
- Att importera, sprida och sälja piratkopior eller andra piratprodukter
Piratkopiering är ofta organiserad affärsverksamhet
Piratkopiering är ofta professionellt organiserad ekonomisk brottslighet och grå ekonomi där de som står bakom de olagliga tjänsterna tjänar stora summor exempelvis på reklamintäkter. De största piratsajterna utreddes 2014 då det framkom att de tjänar över 227 miljoner dollar, eller över 190 miljoner euro, på reklam. När de 40 mest populära webbplatserna granskades tjänade var och en av dem över tre miljoner dollar om året. Bland de granskade webbplatserna fanns både bittorrenttjänster, strömningstjänster och nätlagringstjänster. Enligt en utredning från år 2015 finansierar 88 procent av de populära piratsidorna i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien sin verksamhet med reklam. Enligt utredningen innehöll cirka en tredjedel av den reklam som förekom på dessa webbplatser skadlig programvara som aktiverades när man klickade på reklamen. Ytterligare en tredjedel förde besökaren till webbplatser för hasardspel och vuxenunderhållning, möjligtvis olämpliga för eventuella minderåriga besökare.
Piratkopiering över nätet baserar sig ofta på organiserade publiceringsgrupper som verkar i det fördolda. Dessa grupper försöker få tag på skivor, filmer, spel och program från produktionsbolag, skivbolag eller biografer och sedan publicera dem på hemliga webbplatser redan innan rättsinnehavaren offentligt publicerat sitt material. Verk som publiceras på de här webbplatserna överförs snabbt till P2P-nätverk och fildelningssajter och de miljoner användare de har.
De som upprätthåller tjänster för piratkopiering betalar inget till de upphovsmän, artister och skiv- eller produktionsbolag på vars verk de gör sina förtjänster. Enligt en utredning som gjordes 2014 var vinstmarginalen för dessa fildelningssajter 80–94 procent eftersom deras affärsmodell baserar sig på att de upprätthåller webbplatser som är tekniskt enkla och olovligt delar innehåll som andra producerar.
Den fysiska piratkopieringen, det vill säga tillverkning och smuggling av piratkopior och produktförfalskningar, bedömdes år 2015 utgöra affärsverksamhet i miljardklassen för brottsliga organisationer som är organiserade och verkar internationellt. Enligt FN:s kommission för förebyggande av brott och straffrätt är förfalskningar den internationellt sett näst största inkomstkällan. Förfalskningar gäller alla typer av produkter, från livsmedel till läkemedel och leksaker till bilreservdelar. Förfalskningar säljs på såväl metrostationer som via internet. Utöver att ge upphov till ekonomiska förluster och äventyra arbetsplatser kan piratkopior och förfalskningar i värsta fall vara livsfarliga för konsumenterna.
Hur känner man igen piratkopior eller piratsajter?
Mer information om hur man som konsument kan identifiera en piratkopierad upptagning eller en nätbutik som säljer sådana upptagningar finns här.
Kännetecken på piratsajter listas här: https://laillisetpalvelut.fi/sv/sa-avslojar-du-en-pirattjanst/