Vanliga frågor
Effektiva tekniska åtgärder är åtgärder som installerats med upphovsmannens tillstånd för skydd av verket. Med effektiva tekniska åtgärder avses teknik som har utformats till att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar med avseende på verk som inte är tillåtna av rättsinnehavarna (t.ex. kopiering eller annan användning). En effektiv teknisk åtgärd som skyddar ett verk får inte kringgås. Kringgående som förbjuds av lagen förutsätter att personen vet eller har skälig anledning att anta att handlingen innebär kringgående.
Som undantag till förbjudet får den som skaffat eller fått ett fysiskt exemplar av verket på lagliga vägar kringgå en teknisk åtgärd för att kunna lyssna eller se på verket; ett sådant verk får dock inte kopieras. Dessutom får skydden kringgås i samband med forskning eller undervisning i kryptografisk teknologi (teknologi för att dölja information).
Lagen förbjuder att man tillverkar, sprider och importerar anordningar, produkter eller komponenter som möjliggör eller underlättar lagstridigt kringgående av effektiva tekniska åtgärder. Det är heller inte tillåtet att tillhandahålla tjänster som möjliggör eller underlättar kringgående av en effektiv teknisk åtgärd. Förbudet mot att tillhandahålla sådana tjänster omfattar tillhandahållande av organiserade eller kommersiella tjänster för kringgående men inte delandet av information om skydd exempelvis per e-post. Förbudet gäller inte heller allmän diskussion om skyddsåtgärder och hur man bryter sig genom dem.
Enligt upphovsrättslagen får man citera offentliggjorda verk i enlighet med god sed och i den omfattning som ändamålet motiverar. Citatet ska också ha ett sakligt samband med verket där det används – det ska alltså fungera som hänvisning. Om inkluderandet av bilden i materialet fyller den här funktionen och citatet görs i den omfattning som ändamålet motiverar, får du inkludera bilden utan att begära tillstånd. Upphovsmannen och källan ska uppges enligt god sed inom området. Upphovsrätten omfattar dock inte verkens sakinnehåll, såsom forskningsresultat, diagram eller teorier, utan endast det unika sättet att framföra dessa. Sakinnehållet i verk kan användas fritt av andra.
Därtill möjliggör avtalslicensbestämmelsen i 14 § i upphovsrättslagen att en lärare och studerande i enlighet med villkoren för en kopieringslicens som skaffats för läroanstalten kopierar och använder verk i undervisningsverksamhet och vetenskaplig forskning. Om du undervisar eller utbildar vid en läroanstalt ska du alltså kontrollera din arbetsplats kopieringslicens och licensens omfattning. Mer information om kopieringslicensen får du på Kopiostos webbplats eller från Kopiosto (https://www.kopiosto.fi/).
Enskilt bruk är alltid användning i den närmaste familje- och vänkretsen. Därtill har enskilt bruk begränsats till några exemplar i lagen. Några exemplar kan betyda olika saker i olika situationer, men etthundra exemplar överskrider detta garanterat. Användning som är mer omfattande än enskilt bruk kräver rättsinnehavarens tillstånd om bilden omfattas av upphovsrätten (under 70 år sedan konstnärens död). Information om licens för att använda bilder fås från Kuvasto.
Ja, när kopiering inte separat begränsats i användarvillkoren eller med tekniska åtgärder. Kopiering för enskilt bruk har inte begränsats i fråga om olika lagringsmetoder. Kopieringen får dock inte göras av en utomstående part, och en kopia framställd för enskilt bruk får inte användas för andra syften, såsom att delas ut offentligt. Man får endast kringgå effektiva tekniska åtgärder för att titta eller lyssna på det fysiska verksexemplaret, men inte för att göra kopior.
Ja, men du måste skaffa en särskild licens för det från GT Musiikkiluvat Oy.
I praktiken tillåter de flesta rättsinnehavare korta lån av aforismkaraktär, men i princip behöver man tillstånd för att publicera litteratur i en dödsannons. Det krävs också tillstånd för att ändra på eller förkorta en dikt eller sångtext. I samband med lån ska upphovsmannens namn anges. Vid behov kan man fråga efter tillstånd från Sanasto.
Nej, det får man inte. YouTubes användarvillkor förbjuder kopiering av videor och deras ljudspår till en egen enhet. Dessutom finns det mycket material i YouTube som laddats upp utan att man frågat rättsinnehavarna om tillstånd. Att kopiera verk från olagliga källor är inte tillåtet ens för enskilt bruk (även om tjänstens användarvillkor inte direkt skulle förbjuda kopiering). Därtill har YouTube ingen funktion för att ladda ned musik eller videor. Tillsammans med användarvillkoren är detta en effektiv teknisk åtgärd som skyddar verket. Att kringgå detta är olagligt.
Yles kanaler får visas utan särskilt tillstånd också i offentliga lokaler. Förutsättningen för att visa Yles kanaler är att sändningen visas i original utan att ändras och inget kommersiellt material, såsom reklam, läggs till det. Man får inte spara sändningar som filer eller gammaldags bandningar eller ta ut avgifter för att följa med dem.
För att visa andra reklamkanaler som fritt kan tas emot (t.ex. MTV3, Nelonen) behöver du tillstånd av sändarföretaget. Om du vill visa program på betalkanaler (t.ex. CMore, Ruutu+), till exempel sport, ska du beakta att visningsrätten för betalkanaler har olika priser för privatpersoner och företag. Användning av en visningsrätt för konsumentbruk i restaurangverksamhet är inte tillåten.
Det är bra att komma ihåg att det krävs musiklicens för att visa vilken som helst kanal, även Yle, i en restaurang. Försäljningen av musiklicenser och kundservicen sköts av GT Musiikkiluvat Oy.
Att ladda ned innehåll från olagliga källor strider mot Finlands upphovsrättslag, men till skillnad från olovlig delning handlar det inte om en straffbar handling. Trots detta kan ersättningsansvar uppstå även för nedladdning, ifall personen visste eller borde ha vetat att källan var olaglig.
Användarvillkoren för många tjänster (t.ex. Katsomo, Ruutu, Netflix och YouTube) förbjuder att verken framförs offentligt. Det lönar sig att utreda ärendet genom att kontakta tjänsteleverantören. Ur upphovsrättslagens synpunkt gäller samma regler för offentligt framförande via strömningstjänster som för annat offentligt framförande.
Logon är sannolikt varumärkesskyddad och därtill kan den få skydd även med stöd av upphovsrätten. Du kan fritt tillverka handarbeten med en bild av en logo för eget bruk eller som gåva till vänner. Någon annans varumärke får inte användas i näringsverksamhet utan tillstånd. Näringsverksamhet är till exempel torgförsäljning eller försäljning på beställning. Småskalig och oregelbunden försäljning exempelvis vid en skolas basar uppfyller vanligtvis inte kännetecknen för näringsverksamhet.
För dig själv och som gåvor till din närkrets får du fritt tillverka produkter av vilken som helst välkänd form. Upphovsrättsskyddet för formen på föremålen du köpt upphör i fråga om distributionsrätten så att du kan sälja dessa föremål vidare som sådana. Utan rättsinnehavarens tillstånd får du dock inte av dessa former tillverka en ny produkt för försäljning. Du kan alltså sälja vidare på en loppmarknad exempelvis en förpackning med Marimekkos servietter, men du får inte tillverka nya produkter av servietterna utan rättsinnehavarens tillstånd.
När man tittar på eller lyssnar till strömmat material uppkommer vanligtvis tillfälliga kopior, exempelvis i datorns cacheminne. Eftersom sådana kopior inte framställts lagligt och med rättsinnehavarens tillstånd att göra materialet tillgängligt för allmänheten, är de olagliga även om man inte delar dem vidare. Därtill är det bra att komma ihåg att man genom att använda olagliga tjänster samtidigt stödjer kriminell verksamhet – olagliga streamingtjänster får ofta avsevärda reklamintäkter men de betalar ändå ingenting av detta till upphovsmännen för verken som erbjuds i tjänsten.
Svar: Ja. Den grundläggande tanken med upphovsrätten är att all användning som sker utanför den privata sfären kräver tillstånd, oavsett om man gör någon vinning. I fråga om användningslicenser för musik kan man kontakta Teosto och Gramex. Licensförsäljningen och kundservicen för bägge organisationerna sköts av GT Musiikkiluvat Oy.
I upphovsrättslagen föreskrivs om upphovsmännens rättigheter och om villkor för laglig användning av verk. Användning av ett verk i strid med upphovsrättslagen (utan rättsinnehavarens tillstånd) är en upphovsrättsförseelse enligt upphovsrättslagen och ett upphovsrättsbrott enligt strafflagen. En kränkning av upphovsrätten är ett brott om kännetecknen för ett brott uppfylls. Ett brott förutsätter att användningen av verket i strid med upphovsrättslagen är uppsåtligt och ägnat att orsaka betydande olägenhet eller skada för rättsinnehavarna. I kränkningar som sker annanstans än i datanät är en förutsättning också att handlingen sker i förtjänstsyfte. Kränkningar av upphovsrätten som inte uppfyller kännetecknen för ett brott kan anses vara upphovsrättsförseelser också om de gjorts av grov oaktsamhet. Påföljden för upphovsrättsförseelser är böter. Påföljden för brott är högst 2 år fängelse. Vanligtvis är en påföljd av kränkningar även skyldighet att betala en skälig kompensation till rättsinnehavarna för olovlig användning av verken.
En tydlig grundregel är att kända artisters, skivbolags och produktionsbolags innehåll inte delas gratis på internet. Mer information om att känna igen piratsajter: https://laillisetpalvelut.fi/kuinka-tunnistaa-piraattipalvelu/
Det handlar om de avtal som slutits mellan tv-kanalerna och programmens rättsinnehavare. Kanalerna har avtalat med programmakarna om var och hur länge programmen får visas. Om man inte avtalat om framförande av programinnehållet i nättjänsten eller på andra håll än i Finland, har inte kanalen rätt att visa det. En del av tjänsternas innehåll kan dock ses utomlands.
Byggnader får avbildas fritt. En byggnad kan vara så originell och självständig att den överskrider verkströskeln. En byggnad är dock en del av landskapet och det är tillåtet att avbilda landskapet. Även resultaten av avbildningen av sådana byggnader får användas fritt.
Det är viktigt att notera att en byggnad kan innefatta ett byggnadskonstverk. Det är tillåtet att avbilda ett byggnadskonstverk och utnyttja bilderna om konstverket permanent är på en offentlig plats eller omedelbart i dess närhet, och konstverket inte är bildens huvudtema.
En fysisk piratkopia känns igen till exempel på sitt låga pris, undermåliga tryck och sin exceptionella försäljningskanal. Exempelvis det att en DVD-skiva innehåller många filmer eller att filmen haft premiär alldeles nyss kan antyda att produkten i fråga är piratkopierad. Dessutom är uppgifterna om rättsinnehavaren och de koder som tryckts på skivorna ofta bristfälliga, och omslagstexterna kan innehålla många skrivfel.
Mer information om att känna igen piratsajter: https://ttvk.fi/assets/uploads/2017/12/o3047-ifpi_finland-ins.pdf
Folk blir kontinuerligt fast för piratkopiering. Upphovsrättens informations- och övervakningscentral rf övervakar den upphovsrätt medlemsorganisationerna företräder och ingriper aktivt i olika former av piratkopiering. Utöver detta finns det i Finland advokatbyråer som företräder exempelvis utländska filmbolag och som har skickat ut ersättningsyrkanden för olovlig delning av filmer eller TV-serier.
Du får inte lägga ut bilder på internet utan bildens rättsinnehavares tillstånd. Internet anses aldrig som enskilt bruk, om inte synligheten har begränsats till privat eller endast till några personer. Det att fotografen eller bildens övriga rättsinnehavare har gett tillstånd att använda bilden på någon webbplats eller i en kanal i sociala medier i något visst sammanhang innebär inte rätt att använda bilden på andra sätt utan tillstånd.
Målningar och skulpturer som är bildens subjekt är också i princip upphovsrättsligt skyddade. För att använda en sådan bild på internet behövs alltså rättsinnehavarens tillstånd, förutom om målningarna eller skulpturerna inte är bildens huvudsakliga tema. Om giltighetstiden för konstverken som är bildens subjekt har utgått (70 år från upphovsmannens död) får bilden användas fritt.
Upphovsrätten uppstår automatiskt för upphovsmannen när hen skapar sitt verk. Uppkomsten av upphovsrätten förutsätter inte att verket publiceras eller registreras. För att få upphovsrättsligt skydd förutsätts att föremålet uppnår den så kallade verkströskeln. Verkströskeln uppnås om verket är ett resultat av upphovsmannens självständiga och unika kreativa arbete.
Att sälja kopierade musikstycken, filmer eller spel är en kränkning av upphovsrätten eftersom upphovsrättslagen fastställer att privata kopior endast får användas för enskilt bruk. Följden kan vara straffrättsligt ansvar och ersättningsansvar. Detta gäller naturligtvis också försäljning av innehåll som kopierats från olagliga källor.
Filer vars innehåll inte är upphovsrättsligt skyddat får delas fritt. I fråga om upphovsrättsligt skyddade filer får du dela endast de som du vet att rättsinnehavaren har gett tillstånd att dela. Dessutom kan du dela verk som du själv gjort, förutsatt att du inte har avtalat om förvaltning av rättigheterna med någon annan (upphovsrättsorganisation, förläggare, skivbolag). Mer information under fråga 35.
Med olagliga IPTV-tjänster avses avgiftsbelagda beställningstjänster som erbjuder tillgång till tusentals tv-kanaler och därtill filmer och tv-serier. Man har inte kommit överens om användning av innehållen med rättsinnehavarna och dessa får inte ersättning för användningen. Däremot inbringar olagliga tjänster miljoner för de kriminella nätverk som ligger bakom dem. Bland annat därför har man under de senaste åren i många europeiska länder vidtagit omfattande, gränsöverskridande myndighetsåtgärder mot tjänsterna.
Ett evenemang är privat om tillträdet är begränsat och individuellt utvalda personer bjuds in på förhand, exempelvis på basis av vänskap (födelsedagsfester, filmkvällar osv.). Privata tillställningar annonseras inte heller offentligt. Ett evenemang är däremot offentligt om vem som helst har tillträde direkt, genom att anmäla sig via internet eller betala inträde eller på basis av exempelvis medlemskap. I det fallet krävs tillstånd från rättsinnehavarna för framförandet.
På internet får man dela endast sådant innehåll för vilka man har fått uttryckligt tillstånd från verkens rättsinnehavare eller om rättsinnehavarna på annat sätt tillåtit att innehållet delas. Exempelvis kan många verk som publicerats med Creative Commons-licenser delas fritt i enlighet med villkoren.
Du kan även dela innehåll vars giltighetstid har upphört och innehåll som saknar upphovsrätt. Upphovsrättens giltighetstid är 70 år räknat från upphovsmannens dödsår. Innehåll som saknar upphovsrätt är t.ex. lagar och förordningar samt annat innehåll med myndighetskaraktär som anges i 9 § i upphovsrättslagen.
Du kan dela innehåll som du själv skapat, förutsatt att du inte har avtalat om förvaltning av verkens rättigheter med någon annan (t.ex. upphovsrättsorganisation, förläggare, skivbolag). Om flera upphovsmän deltagit i arbetet med verket krävs att alla ger sitt samtycke för delning.
Citaträtten är en inskränkning av upphovsrätten som möjliggör citat enligt god sed. Ett citat är ett direkt lån ur ett publicerat verk. Den citerade texten ska på något sätt åskådliggöra den egna texten: att endast ge mervärde med hjälp av citat är inte i enlighet med god sed. Någon annans text får lånas i den omfattning som ändamålet förutsätter, och detta bedöms alltid från fall till fall. God sed inbegriper även att upphovsmannen och källan som citeras anges.
Material som skyddas av upphovsrätten kan spridas olovligt via internet på flera olika sätt.
Ett sätt är att använda torrent- eller andra peer to peer-nätverk, som ofta också kallas p2p-nätverk. De program som används för p2p-nätverk är ofta lagliga i sig och de används också för delning av lagligt material. Principen bakom p2p-nätverken är att nätverkets användare laddar ned filer och samtidigt delar dem vidare.
Filmer och musik kan överfors till allmänheten också genom streaming. Många lagliga tjänster, såsom Netflix och HBO, fungerar med streamingteknik. Det finns också många tjänster som överfors innehåll till allmänheten utan tillstånd. Några streamingtjänster, såsom Popcorn Time, är i själva verket skapade med p2p-teknik, varvid tittaren samtidigt även själv delar innehållet vidare.
Upphovsrättsskyddat innehåll delas i både lagliga och olagliga IPTV-tjänster (Internetprotokolltelevision). I dessa överfors tjänsteleverantören t.ex. tv-sändningar direkt eller på beställning, samt annat av-innehåll på beställning. IPTV-sändningar är digitala och de är tillgängliga på många plattformar, såsom pekplattor, digitalboxar, Smart-tv och smarttelefoner.
Innehåll kan också delas olagligt via nätlagringstjänster (cyberlockers). Filer laddas upp i en nätlagringstjänst och användarna ges en URL-länk som gör det möjligt att streama eller ladda ned de uppladdade filerna från tjänsten. Filerna som laddats upp i tjänsten hittas inte med sökmotorer utan för att komma åt dem krävs en länk som delas i sociala medier.
Det finns alltså många sätt att dela upphovsrättsligt innehåll, även utöver ovannämnda metoder. Därför är det skäl att vara noggrann med att den källa som används är laglig. Till exempel här hittar du information om innehållstjänster som har de tillstånd som krävs: https://laillisetpalvelut.fi/
Sannolikt ja, eftersom det handlar om en offentlig visning. Upphovsrättsrådet har bland annat ansett att ett pensionärssällskaps bildförevisningar handlar om offentlig visning. Däremot är tillställningar som inte annonseras offentligt och där bara ett fåtal personer deltar på basis av ett vänskapsförhållande inte offentliga enligt upphovsrättsrådet. Information om tillstånd för offentlig visning av filmer fås från M&M Viihdepalvelu (www.elokuvalisenssi.fi). Därtill behövs tillstånd även för musiken i filmen. Musiklicenser fås från GT Musiikkiluvat Oy.
Ett villkor för privat kopiering är att det sker från en laglig källa. Verket som kopieras ska ha framställts och överfors på ett lagligt sätt. Lagliga källor är bland annat äkta cd-skivor och normala radio- och tv-sändningar. Olagliga källor är däremot fysiska piratkopior, verk som sprids utan tillstånd i p2p-nätverk och olagliga nätradiokanaler, samt filer som kopierats i strid med användarvillkoren. T.ex förbjuder YouTubes användarvillkor att innehåll kopieras från tjänsten, varvid kopiering från YouTube inte är möjlig med stöd av inskränkningen.
Att ändra ett verk genom att beskära det eller lägga till något är i princip förbjudet utan rättsinnehavarens tillstånd. Att ändra ett verk är dock tillåtet även utan tillstånd om slutresultatet är ett nytt, självständigt verk. Att lägga text på en bild och beskära bilden kan därtill kränka bildkonstnärens moraliska rättigheter.
Memer handlar ofta om en sådan situation. De har dock vanligtvis ansetts omfattas av en inskränkning av upphovsrätten, såsom parodi eller citaträtten. Således behöver man i regel inte tillstånd för att använda memer.
Kränkningar av upphovsrätten är så kallade målsägandebrott. En innehavare av upphovsrätt måste själv övervaka sina rättigheter. En åklagare har dock självständig åtalsrätt om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks. I praktiken har rättsinnehavare ofta representanter som företräder deras rättigheter genom fullmakt.
I en sådan situation är det bra att samla information om kränkningen, t.ex. genom att ta skärmdumpar av verket som syns på internet. Det är viktigt att samla information om vilket verk som kränks, hur och när, samt av vem.
Största delen av de mindre kränkningarna sker dock utan avsikt. Då räcker det vanligtvis med att man meddelar den som kränker rättigheterna (skriftligt) om sina rättigheter och uppmanar dem att upphöra med kränkningen. T.ex. YouTube och andra lagliga tjänster avlägsnar material som kränker upphovsrätten enbart på basis av ett meddelande (”notice & takedown” / DMCA).
Upphovsmannen har rätt till en skälig kompensation för olovlig användning av verket oberoende av om den som kränkte upphovsrätten var medveten om att det var en kränkning eller inte. Den som kränker upphovsrätten kan dock låta bli att reagera på kontaktförsök eller bestrida kränkningen. Om den som kränker upphovsrätten inte frivilligt vill komma överens om ärendet eller döljer sin identitet kan ett alternativ vara en straff- eller civilrättslig process.
För att få upphovsrättsligt skydd måste en text vara så originell och självständig att den överskrider verkströskeln. I detta fall, om det handlar om framställande av exemplar och tillgängliggörande för allmänheten enligt upphovsrättslagen, måste man i regel alltid begära tillstånd.
I lagen finns dock vissa inskränkningar av upphovsrätten där tillstånd inte behövs. Därtill är upphovsrätten i kraft 70 år från det år upphovsmannen avled, så texter äldre än detta kan användas fritt. T.ex. kan Shakespeares (ursprungliga) texter användas fritt; å andra sidan kan översättningar av Shakespeares texter fortfarande omfattas av skyddet.
Upphovsrätten tillämpas inte på lagar, förordningar samt de flesta andra myndighetspublikationer. Sådant material som saknar upphovsrätt listas i 9 § i upphovsrättslagen.
Följderna kan vara såväl straff- som civilrättsliga. Enligt lagen är det maximala straffet för ett upphovsrättsbrott två års fängelse och för en upphovsrättsförseelse böter. Straffet för lagstridigt kringgående av tekniska åtgärder och för att erbjuda sådana åtgärder är maximalt ett års fängelse. Utöver det straffrättsliga ansvaret är den som kränker upphovsrätten skyldig att betala rättsinnehavarna vederlag och, om förutsättningarna för det uppfylls, också skadestånd för den olovliga användningen av rättsinnehavarnas verk. Skyldigheten att betala vederlag förutsätter inte uppsåt utan vederlaget ska betalas oavsett om den part som gjort sig skyldig till rättskränkningen var medveten om det hen gjorde. Skyldigheten att betala vederlag beror inte heller på upphovsmannens ålder. Vederlagen är en ersättning för användningen och motsvarar vanligtvis det belopp som laglig användning av verken hade förutsatt. Skadeståndsskyldigheten förutsätter uppsåt eller oaktsamhet. Dessutom kan det dömas att olovligt framställda verk och hjälpmedel som använts för upphovsrättskränkningen ska förstöras.
Netflix omfattas av samma regler som visning av DVD-skivor. Om förevisningen sker i ett offentligt sammanhang eller ett evenemang som vem som helst har tillträde till, krävs tillstånd från rättsinnehavarna. Om det däremot sker vid ett slutet evenemang, såsom en filmkväll med kompisar, krävs inget tillstånd. Användarvillkoren för de flesta strömningstjänster gör klart att tjänsten endast är avsedd för enskilt bruk.
Upphovsmannen har rätt till sitt verk i ursprungligt eller ändrat skick. Ett verk kan ändras genom att man gör stilistiska ändringar i verket, lägger till delar eller tar bort delar. I en sådan situation kan det ursprungliga verket kännas igen i det nya, ändrade verket. Verken kan således jämställas.
Fanfiction är i princip sådan redigering som kräver rättsinnehavarens tillstånd. Idén är att skriva en egen version av något befintligt verk och att utnyttja det ursprungliga verkets originella och självständigt skapade personer och miljöer.
Du kan även få upphovsrätt till ditt eget fanfiction-verk, om slutresultatet är tillräckligt originellt och självständigt. Trots detta behöver du tillstånd av det ursprungliga verkets rättsinnehavare om du vill t.ex. publicera fanfiction på internet.
Rättsinnehavarnas inställning till fanfiction varierar. Vissa är positivt inställda till den, men om rättsinnehavaren upplever att fanfictionen är skadlig så har hen rätt att ingripa i den.
Även om vissa lagliga underhållningstjänster och nätbutiker är mycket kända nuförtiden, kan olagliga piratsajter eller nätbutiker ibland vara svåra att känna igen. En god tumregel är att ett verk som marknadsförs kommersiellt knappast skulle delas ut gratis eller nästan gratis. Det är skäl att notera att pirattjänster ofta ser mycket övertygande ut. T.ex. IPTV-tjänster kan se mycket professionella ut och erbjuda 24/7-kundtjänst. Samtidigt kan de dock erbjuda misstänkt förmånliga kanalpaket med ett stort antal kanaler. Olagliga tjänster saknar vanligtvis också tillbörliga kontaktuppgifter för tjänstens upprätthållare. Webbplatsen laillisetpalvelut.fi listar lagliga nätbaserade kultur- och underhållningstjänster i Finland. På webbplatsen finns också information om hur man känner igen olagliga tjänster: https://laillisetpalvelut.fi/kuinka-tunnistaa-piraattipalvelu/
Fotografier är alltid upphovsrättsligt skyddade. Även när verkströskeln inte överskrids har fotografen en s.k. närstående rättighet till fotografiet. Det är fotografen, inte personen som är bildens subjekt, som får en eventuell upphovsrätt och fotografens närstående rättighet. För att använda bilden behöver du alltså tillstånd av kompisen som tagit den.
Av offentliggjorda verk får var och en framställa enstaka exemplar för sitt enskilda bruk. Enskilt bruk avser framställning för ens eget privata bruk och till exempel för ens familj eller nära vänskapskrets. Kopior framställda för enskilt bruk får inte användas för andra syften. När man använder verk med stöd av lagens inskränkningar av upphovsrätten ska exemplaret som används vara ett lagligt verksexemplar. Lagliga källor för exemplar av verk är bl.a. sådana radio- och tv-sändningar vars lagring inte har hindrats separat med användarvillkor eller tekniska åtgärder. Olagliga källor är exempelvis piratkopior och verk som delas olovligt på internet.
Kopieringen av datorprogram begränsas till personliga säkerhetskopior om det är nödvändigt för användningen av programmet. Att sälja eller ge det ursprungliga programmet vidare medan man själv behåller en kopia handlar inte om säkerhetskopiering.
Fotografier är alltid upphovsrättsligt skyddade. Det är fotografen, inte personen som är bildens subjekt, som får en eventuell upphovsrätt och fotografens närstående rättighet. Vad gäller rättigheterna för den som bilden föreställer så anknyter de till rättsnormer som står utanför upphovsrätten. När man använder bilder av personer som kan kännas igen måste man beakta integritetsskyddet. I regel är det också i enlighet med god sed att be om tillstånd av kompisen på bilden.